This is a line most partners of sex addicts (SAs) have heard at least once. It's a common cop-out line they use to try to derail a discussion (or argument or fight) and put the onus of the issue onto the partner.
One member reported that when they confronted their SA partner with evidence of phone calls and text messages they made to another person they were cheating with, the SA said, "It doesn't matter what I say -- you won't believe me anyway."
In other words, they didn't want to have to own up to their addiction and their actions, so they say that catch-all phrase and walk away. It allows them to keep their addictive fantasy intact long enough to run from the confrontation. Or, in some cases, the partner will feel guilty for making the SA "feel bad" and retreat from the argument, allowing the SA to continue their addictive cycle.
If you find evidence of sexual acting out behavior and the SA comes up with excuses (it was my brother who ordered that porn; there must be a virus on my computer downloading that porn; someone was playing a joke by calling my phone that many times; those text messages I sent were just a joke) do NOT believe the lies.
By allowing yourself to be sucked back into the addictive cycle by believing the lies, you are keeping yourself entrenched in denial.If you really feel something is wrong, if your gut is screaming to you that something is wrong, then don't turn your back on those feelings and ignore the truth. Something probably IS wrong. And even though it hurts to face the truth head on, delaying it by choosing to believe the lies will only hurt you more in the long run.
- You won't believe me anyway -- it doesn't matter what I say.
- You're just paranoid.
- You're jumping to conclusions.
- If you were/weren't ____ then I wouldn't have ____.
Remember, THEIR addiction is NOT YOUR FAULT! No matter what they say, what blame they try to lay (and some lower level 1 addicts don't try to blame their partner, but most other addicts do) it is NOT YOUR FAULT!
Inlägg
3 Response to Från en artikel på Codeps.com
Det var precis så där min man sa när jag konfronterade honom!!
"Det spelar ingen roll vad jag säger för du tror mig inte i alla fall."
Och när jag konfronterade honom angående bilderna så påstod han att någon tagit sig in på vår dator och lagt in bilderna.
Tack för att du delar med dig av artikeln! Får jag länka tillbaka till din blogg från min gällande liknande ämne - du vet vilken jag menar.
Han menade på att jag alltid trodde det värsta om honom. Han menade på att hans privatliv blev kränkt, att jag hade förutfattade meningar.
Det sista var en klassiker hos oss - han menade på att jag inte initerade sex tillräckligt ofta men även om jag gjorde precis som han ville bli "uppassad" på så vände han sig bort i alla fall.
En sak är säker - jag vägrar ta ansvar för hans handlingar för det han gör är han själv ansvarig för. Dock kommer han aldrig att se det så utan alltid skylla på andra!
Hej!
När jag läser om ditt helvete väcks så många tankar. I många år levde jag i ett helt troget förhållande. Men utan särkilt mycket passion och kärlek. Vi var vänner.
Sedan mötte jag kärleken, den stora. Med den kom rädslan. Jag litar på honom men samtidigt kom sårbarheten.Bara att veta att människor kan vara otrogna sårar mig och gör mig illa...
Att bli så kränkt som du blir, och andra som lever i detta. VAd gör det med kärleken och med självförtroendet. Såklart är det ett medberoende. Men hur gör man? Jag beundrar verkligen ditt sätt att handskas med och försöka klara av situationen.
Jag tänker också att så hemskt det måste vara att få den andres missbruk/ ovilja/tillkortakommanden...lagda på de egna axlarna. Hänförda till din personlighet.
Sedan blir anklagelserna från honom förstås sanning till sist, det är så jävla komplext att vara människa. För hur ska man kunna låta bli att misstänka, oroa sig och se tecken- när man har så tydliga erfarenheter av skiten tidigare.
Önskar dig allt gott!
Skicka en kommentar